Min Älskade Peter

Hur ska man beskriva någon som dig?
För mig var du en underbar kärleksfull omtänksam människa. Visst hade du humör det ska gudarna veta men det gick över fort =)
Du älskade att disskutera och i början av vår relation disskuterade vi allt mellan himmel och jord.
Första året jag kände dig pratade vi med varandra i telefonen flera timmar om dagen. Vi pratade med varandra som om vi känt varann hela livet.
Det första du skrev till mig på msn var om du fick ringa men att jag skulle veta att du pratade skånska =)
Och vilken härlig röst du hade!
Från början var vi bara vänner, vi hade bägge två varit med om ganska uppslitande uppbrott som vi pratde om dag som natt.
Vi pratade om allt! Du är nog den enda som vet så mycket om mig precis som jag vet det mesta om dig. Vi trodde väl aldrig att vi skulle träffas på riktigt.
Men så blev det och sedan den dagen kunde vi inte skiljas åt.
Du kom upp till mig i Boden och stannade kvar..
Du har varit en underbar "pappa" till mina barn precis som jag förhoppningsvis varit en stand in till dina.
Vi sa alltid att vi hade 4 barn tillsammans och tyckte inte vi behövde skaffa fler. Dina barn var mina och mina barn var dina.
Under alla dessa år har vi haft det bra tillsammans. Skrattat, gråtit, busat,pratat, bråkat, disskuterat och älskat.
Ibland har du haft det jobbigt p ga saker som skett tidigare i ditt liv men vi har alltid kunnat prata om det och förhoppningsvis har det lättat lite i ditt hjärta. Du var en social person som folk i allmänhet tyckte mycket om, och du ÄLSKADE att prata. Med okända som med kända människor.

Framförallt var du väldigt politiskt engagerad även om du inte var med i det parti du stöttade. Du var en stjärna på blogg himlen och många kommer att sakna din röst.
Vi försökte alltid överglänsa varandra i vem som hade intressantast släkt i vår släktforkning =)
Och som min son sa: "- Vem ska jag nu prata historia och vetenskap med? "
Du kunde allt om svenska kungar och svensk/ skånsk historia. du var allmänt kunnig i det mesta och det var svårt att slå dig. Min son klarade det ibland.
Du älskade att busa med oss och visa oss din kärlek, precis som vi visade våran till dig.
Du älskade alla barn och djur. Och du älskade att fiska!
Du fick faktiskt en sista fisketur tillsammans med en god vän i midnattssolen långt ute i skogen. Ingen fisk blev det men en öl och en grillad korv i midnattssolens sken på onsdagsnatten.
Hoppas du har det lika underbart där du är nu.

Saknar dig <3 // Annelie