Min föräldrar

De var de bästa föräldrar man kan tänka sig, de har alltid funnits där för oss alla, stöttat i sorg men även deltat glädjen med oss.
När jag miste min dotter Erika för 3½ år sedan var det ett hårt slag för min mamma och pappa och för första gången i mitt liv såg jag pappa gråta, men deras sorg till trots så fanns dom hela tiden där för mig med stötta och uppmuntrande ord, jag kunde ringa och mamma och vi kunde gråta ihop i vår saknad efter Erika men vi kunde också skratta gott åt olika dråpligheter som varit.
Och så har det varit hela mitt liv behövde man hjälp med något i hemmet ja då ringde man till pappa så kom han och hjälpte till, med ja det vi behövde hjälp med eller behövde man skjuts eller låna bilen aldrig några problem.
De har alltid månat om sin familj, de har funnit en stor glädje i sina barnbarn och barbarnsbarn och nu såg de fram emot att där var två barnbarnsbarn till på väg, tyvärr fick de aldrig uppleva detta.
Även vännerna var viktiga i deras liv och för att förglömma mammas syskon och deras familjer som också blev som syskon till pappa eftersom han var ett ensam barn, de betydde väldigt mycket för de båda.
Ja mamma och pappa har gjort oss till de människor som vi är, vi syskon håller ihop och stöttar varandra i detta svåra, och jag hoppas att de ser oss från sin himmel och är nöjda med vad de åstakommit med sin familj.
Vi ska alltid minnas er med varmt hjärta och tacksamhet att vi fick ha er som föräldrar/ Kerstin
Ja nu har det gått ett år sedan olyckan och en del har hänt bl.a har ni fått 2 barnbarnsbarn till två killar till.
Saknaden är stor och någon gång varje dag är jag på väg att ta telefonen och ringa er för att berätta något när jag kommer på att det finns ingen telefon i himlen, men jag önskar att det funnits/kram

Ännu ett år har gått och saknaden efter er är fortfarande stor, det händer hela tiden saker här både bra och dåliga. Robin har tagi studenten och Marielle har konfrimerats det är väl som stora familjesakerna som hänt.
Vi har upplevt mer tråkigheter och ni vet säkert vad jag syftar på men jag hoppas att ni finns vid hans sida och skyddar honom så att det blir bra igen.
Vi fortsätter att träffas om påsken vi syskon men vid sådana tillfälle blir saknaden än mer påtaglig, imorgon ska vi träffas hos Mats och Eva för det är ju den 18 maj eran brölloppsdag 54 år skulle det varit.
Våra tankar finns hos er och vi ar så tacksamma att vi fick ha er till föräldrar. Kram